Jo, idag var jag då på tillväxtultraljud igen (för tredje gången). Det är standard när man har en insulinbehandlad graviddiabetes, vilket jag uppenbarligen får vid mina graviditeter. Men förra gången låg den så knasigt till att de inte riktigt kunde mäta ordentligt och helt plötsligt trodde de att den gjort ett jättehopp i vikten och börjat bli stoooor! (Vilket är risken när man har graviddiabetes) men idag så va mätningarna lättare att göra och bebis har återgått till sin egna kurva igen, vilket ifs är något mindre än snittvikten på bebisar. Jag verkar uppenbarligen producera inte så stora barn trots min diabetes. Men vi får väl se när den väl behagar att komma ut. Max vägde 3335g och kom BF-1, alltså dagen innan beräknad födelse. (Innan jag fick barn hade jag inte fattat ett skvatt av BF hit och dit och plus och minus och när, var och hur och fan och hans moster).
Men i vilket fall så gjordes även en hinnsvepning för att eventuellt stimulera igång något. Jag kommer inte ingående gå in på hur det går till, det får ni googla själva. Men just känner jag absolut inget mer än jag har gjort de andra dagarna så ja, vi får väl se när det kommer till ända! Jag ser just nu fram emot att bli av med alla smärtor, alla mätningar och alla mediciner jag ska komma varje dag!

Jag har varje dag sen den dagen vi fick reda på att vi skulle få barn tagit blodförtunnande sprutor i magen på mig själv. Det är typ ett halvår, så cirka 180 jävla dagar i rad av nålstick i magen. Sen har jag ju graviddiabetes också vilket gör att jag varje dag tar blodsockret i något av mina fingrar, MINST sju gånger på en dag. Detta har jag gjort sen april månad ungefär (ca 90 dar o 7 stick varje dag ~ 630stick i fingrarna) och har varit medicinerad sen maj med tabletter och sen några veckor tillbaka med även insulin. Vad tror ni jag tar insulinet, jo i magen! Min gravida sprängfyllda mage ser ut som en grön/gul/blå nåldyna framifrån. Förstå att jag längtar efter att bli av med detta! (Diabetes är inte en sjukdom jag önskar någon - de som har den livslångt har en kamp och förtjänar en eloge!) men sen längtar jag efter att mina fogar ska tryckas ihop och att foglossningen ska släppa så jag kan gå normalt utan att ha ont. Att slippa rulla ur sängen, kunna böja mig ner, kunna ta hand om min son. Att slippa svettningarna och vadkramperna som väcker mig varje natt. Ja ni hör ju, att vara gravid är verkligen en njutningsbar dans på rosor!

#gravid #höggravid #tillväxtultraljud #graviddiabetes #diabetes #insulin #blodförtunnande #hinnsvepning #sjukskriven #danspårosor

 

Mamma

10 juli 2020 23:26

Stackars dig...snart blir det bättre. ♥♥♥

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Alltså kan någon efterlysa våren? Det borde låta ungefär såhär; söker efter årstiden då knoppar brister, solen värmer så smått, gruset sopas bort från gatorna, man känner att ljuset gör underverk med oss. Men NÄ.. inte iår heller. Inte för jag kommer...

Igår började vi förmiddagen med att träffa Max förskolekompis med familj. Vi gick i skogen vid vattenledningsparken. Barnen va helt överlyckliga och vi lyckades pricka en solig förmiddag. Även om det blåste kallt. När vi kom hem åkte jag på Storefact...

Jag skrev egentligen ett inlägg i onsdag, om min fiskgratäng, det försvann. Och igår somnade jag tidigt! Men nu är jag vaken och vi kom alldeles nyss hem från AW-quiz på glädje och födelsedagsfirande av Ole (Martins pappa!). Anledning till att vi qui...

Idag var jag på quiz på biblioteket med Mirre, hennes man Peter och två till. Det har vi gjort tidigare också. Litteraturquiz med ett tema, idag var det filmtema! Det var roligt, men som vanligt varje gång vi är på quiz på biblioteket så förlorade vi...

Idag fyllde barnens kusin år! Så på eftermiddagen var vi bjudna på kalas hemma hos Martins syster med familj! Men innan det, på förmiddagen var jag först en snabbis på asecs och köpte sista presenten till Erik! (Kan dock ha glömt att de öppnar 11 på ...